Internet, sociala medier och digitala spel är en naturlig del av många barns och ungas vardag. Där finns möjligheter att lära, utvecklas och hålla kontakt med andra, men också situationer som kan vara svåra att hantera. Genom kunskap, dialog och närvaro kan vuxna bidra till en tryggare digital miljö för barn och unga.
Barn och ungdomar som använder skärm, mobil och sociala medier hamnar ibland i situationer som kan vara skadliga eller farliga. De kan till exempel lockas att testa alkohol, narkotika och andra farliga saker eller dras in i kriminalitet. Det finns också en risk att de utsätts eller utsätter andra för olika typer av kränkningar. Intensivt skärmanvändande bidrar också till stress och psykisk ohälsa.
Sociala medier kan användas för att sälja alkohol, vapes och narkotika till unga. Ha insyn i vilka kontakter ditt barn har på nätet.
Spelvärlden kan vara en lärande och rolig plats för barn, men hård jargong och hotfulla kommentarer i vissa onlinespel kan påverka barn negativt. Barn riskerar att förlora stora summor pengar på "skins" och kan utveckla ett spelberoende. Vissa spel är också våldsamma. På Rädda Barnens webbplats finns bra information till föräldrar.
Grooming och övergrepp på nätet
Sexuella övergrepp sker både på och utanför nätet. Att bli utsatt för övergrepp digitalt är lika allvarligt som att bli utsatt utanför nätet. Ett sexuellt övergrepp digitalt behöver inte ge några fysiska tecken och skador på barnet, men kan ge liknande symtom och trauma som att ha blivit utsatt utanför nätet. Dokumenterade sexuella övergrepp som sprids kan ha långtgående effekter av psykisk ohälsa hos barn och unga.
Det tar i snitt 45 minuter för en förövare att grooma ett barn i en gamingmiljö online. Förövarna använder nya metoder hela tiden – och vuxenvärlden måste hänga med för att kunna skydda sina barn.
Det förekommer att så kallade Expose-konton startas i sociala medier för att på olika sätt hänga ut, förnedra eller kränka någon. Det har till exempel hänt att elever lagt ut bilder eller filmer på andra elever eller lärare med osanna rykten eller kränkande innehåll. Prata med ditt barn. Om dessa konton eller innehåll dyker upp i ditt barns flöde är det viktigt att hen berättar för dig eller en vuxen. Det är också viktigt att hen aldrig delar innehållet vidare. Det kan vara ett brott.
Rekrytering av barn och unga till kriminalitet
Sociala medier har blivit en plats där barn och unga luras eller lockas in i kriminalitet, genom vanliga appar, som TikTok och Snapchat och krypterade appar. Polisen beskriver hur kriminella kan börja följa unga och skicka privata meddelanden. I sociala medier marknadsförs den kriminella livsstilen och uppdrag läggs ut till unga i krypterade appar. Det kan handla om att gömma eller transportera vapen och narkotika, placera ut sprängmedel eller till och med döda någon.
Varningssignaler kan vara att barnet har:
Kriminella kan kontakta barn via sociala medier och försöka få dem att utföra olika brottsliga handlingar, såsom att hota, skada eller råna personer, placera ut sprängmedel, gömma, packa eller sälja narkotika, gömma eller transportera vapen, skicka vidare pengar genom exempelvis Swish eller dela bilder på sitt pass eller annan id-handling.
Om ett barn blir kontaktat av personer som försöker få det att göra något olagligt är det viktigt att både barnet och de vuxna i barnets närhet agerar och tar hjälp. Uppmuntra barnet att prata med en vuxen som det litar på, och som vuxen bör du ta kontakt med polisen eller andra relevanta myndigheter om du känner oro.
Vid pågående brott ska du alltid ringa 112. Om du misstänker att ett barn riskerar att dras in i kriminalitet kan du lämna tips till polisen på telefon 114 14 eller via polisen.se.
Det är inte bara hur länge ett barn använder en skärm som är viktigt, utan också vad barnet gör. Att spela, skapa eller umgås med andra är något annat än att passivt skrolla bland videoklipp och innehåll.
Hög skärmanvändning kan bland annat leda till:
Det finns också risker med att vistas på nätet. Barn och unga kan utsättas för:
För att skapa en bra balans mellan skärmtid, sömn, fysisk aktivitet och socialt umgänge rekommenderar Folkhälsomyndigheten: