Aktivitetskrav för försörjningsstöd
Regeringen har beslutat att kommunerna skall, från och med 1 juli 2026, tillhandahålla aktiviteter för personer som får försörjningsstöd och ett krav att delta i aktiviteter. Här kan du läsa mer om vad aktivitetskravet innebär.
Vad är aktivitetskrav?
Regeringen har tagit beslut om ett nytt aktivitetskrav för vuxna personer som får försörjningsstöd. Syftet är att stärka vägen till egen försörjning genom att erbjuda olika former av insatser som ska öka individens möjligheter till arbete eller studier. Kravet innebär att Sveriges kommuner måste tillhandahålla vissa aktiviteter och att individen, utifrån sina förutsättningar, ska ta ansvar för sin planering och delta i de aktiviteter som man kommit överens om för att ha rätt till försörjningsstöd.
Vad innebär aktivitetskravet?
Det nya kravet innebär att alla landets 290 kommuner ska tillhandahålla aktiviteter för de som får försörjningsstöd. Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter som motsvarar heltid (40h/vecka). Aktiviteterna ska anpassas efter individens förmåga. Dessa aktiviteter kan handla om:
- Praktik eller arbetsförberedande insatser - dvs arbetsplatsförlagd aktivitet i kommun, näringsliv eller föreningsliv.
- Språkstöd och SFI - dvs delta i någon form av språkutvecklande aktivitet.
- Jobbsökande aktiviteter - dvs att öka sin förmåga att söka arbete och att söka arbete i tillräcklig omfattning.
- Motiverande aktiviteter, samtal och vägledning - dvs öka förmågan att arbeta, utbilda sig eller delta i utvecklande aktiviteter.
Om du studerar, arbetar deltid, har barn under 8 år eller är sjukskriven och har SGI (sjukpenninggrundande inkomst) så minskas tiden. Vid barn under 8 år kommer aktivitetstiden att vara 30 h/vecka, vid studier eller deltidsarbete upprättas en individuell plan för aktivitetens omfattning. Sjukskrivna som saknar SGI kan omfattas av aktivitetskrav.
Hur arbetar Gullspångs kommun med införandet av aktivitetskravet?
Gullspångs kommun jobbar redan idag utifrån riktlinjer som innebär att personer som ansöker
om ekonomiskt bistånd och inte har en annan planering via Arbetsförmedlingen, vården eller Försäkringskassan ska delta i aktiviteter som ökar individens anställningsbarhet på eller via Arbetsmarknadsenheten (AME).
Ett förvaltningsövergripande arbete pågår för att anpassa insatserna efter de nya kraven. Anställda i Gullspångs kommun utbildas inom Aktivitetskravet av både SKR och Socialstyrelsen.
Det har gjorts en genomlysning av de ärenden som är aktuella för att se vilka man bedömer kommer att omfattas av det nya kravet. Vi ser samtidigt över vilka förändringar vi kan göra för att bättre stötta den enskilde till att ta steg mot självförsörjning. Grunden är att upprätta och kontinuerligt följa upp en individuell planering där den enskilde ska genomföra aktiviteter och få stöd för att ta steg mot egen försörjning.
För de som har ett långvarigt behov ekonomiskt bistånd används bland annat BIP en förkortning för en dansk progressionsmätningsstudie vid namn Beskæftigelses Indikator Projekt. Alla som har långvarigt ekonomiskt bistånd träffar sin handläggare minst var tredje månad.
Vilket ansvar ligger på den enskilde och hur hjälper vi den enskilde att hantera det?
Den enskilde ansvarar för att vara delaktig i en planering och följa den dvs att delta och försöka utvecklas. Kommunens och övriga myndigheters ansvar är att göra det möjligt, begripligt och rimligt genom tydlighet, struktur och bemötande.
Vad gäller om man är för sjuk för arbete men tillräckligt frisk för aktivitet?
Även fast man inte kan förväntas kunna arbeta på en riktig arbetsplats så kan man förväntas delta i aktiviteter som ska bidra till att ta den enskilde i den riktningen. Socialstyrelsen har av regeringen fått ett särskilt uppdrag att ta fram ett stärkt stöd till vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen runt biståndsmottagare som är förhindrade att arbeta på grund av sjukdom.
Du kan läsa mer hos Regeringen.