Är du orolig för hur ett barn mår eller har det hemma? Då kan du göra en anmälan till socialtjänsten, en så kallad orosanmälan. Det räcker med att du är orolig för ett barn för att göra en anmälan. Dina misstankar behöver alltså inte vara bekräftade.
Barnet kan vara i din närhet, en släkting eller granne. Oron kan bestå i exempelvis missbruk eller ohälsa hos förälder, hemmiljön, destruktivt beteende eller missbruk hos barn/ungdom, våld, konflikter med mera. Det är vi på socialtjänsten som utreder om barnet behöver stöd eller hjälp i sin situation.
Du som privatperson kan göra anmälan anonymt, men tänk då på att inte uppge ditt namn i anmälan.
Anmälan görs via e-tjänsten nedan. Gör du en anmälan efter arbetstid ser vi din orosanmälan först nästkommande arbetsdag.
Du kan också göra en anmälan via telefon under följande tider:
Gör en orosanmälan: 0551-360 80
Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga, till exempel skola, hälso- och sjukvård och tandvård är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Yrkesverksamma får inte anmäla anonymt.
Du kan kontakta socialtjänsten för rådgivning inför en orosanmälan. Det kan du till exempel göra om du är osäker på om och hur du ska göra en orosanmälan. Om du vill rådgöra kring barnet ska du inte uppge barnets identitet. Du når socialsekreterare på barn och ungdomsenheten via växeln på telefonnummer 0551–360 00, måndag till torsdag 8.00–17.00 samt fredag 8.00–16.00.
Här kommer exempel på frågor som vi kommer att ställa vid en anmälan. Vid en skriftlig anmälan, tänk på att besvara så mycket som möjlig av nedanstående i din text.
Efter att anmälan har skickats in kan du med fördel informera vårdnadshavarna om din oro och att den överlämnats till socialtjänsten, såvida det inte gäller misstankar om våldsutsatthet (fysiskt, psykiskt eller sexuellt) eller andra brott mot barn.
Gällande orosanmälningar för barn och ungdomar tar vi kontakt med vårdnadshavare för bedömning och fattar sedan beslut om att inleda utredning eller inte. Som yrkesverksam har du möjlighet att få information om utredning inleds, om det finns en pågående utredning eller om utredning inte inleds. Meddela oss i så fall att du önskar återkoppling.
När vi utreder om ett barn far illa tar vi reda på om barnet eller barnets vårdnadshavare behöver stöd eller hjälp. Under utredningen kan vi till exempel prata med barnet, vårdnadshavarna eller andra som känner barnet, som exempelvis förskola eller skola. Vi pratar aldrig med fler personer än vad som behövs. Om vi kommer fram till att barnet och/eller barnets vårdnadshavare behöver vår hjälp tar vi reda på vilken typ av hjälp eller stöd som behövs. En utredning får ta max fyra månader.
När utredningen är klar får den det berör läsa igenom utredningen och komma med synpunkter.
Socialtjänsten har olika typer av insatser som kan möta de olika behov som barn och föräldrar har. I de allra flesta fall är vårdnadshavare och socialtjänsten överens om vilka insatser som behövs, eller att inga insatser behövs. Det vanligaste är att ge stöd i öppna former. Ibland riktas insatserna direkt till barn och ungdomar, ibland till föräldrar och ibland till båda parter.
En stödinsats kan handla om föräldrastöd, stöd i hemmet eller på fritiden, en kontaktfamilj eller en placering i ett annat hem eller på en institution. Insatsen utformas av socialsekreteraren efter genomförd utredning utifrån barnets bästa i samverkan med barn, vårdnadshavare och eventuellt andra berörda.
I de fall socialtjänsten anser att barnet/ungdomen behöver vård utanför hemmet och föräldrarna inte tycker samma sak, kan socialtjänsten ansöka hos Förvaltningsrätten om vård enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga).
Du som vårdnadshavare kan själv ansöka om stöd i din föräldraroll eller stöd till ditt barn. Även barn över 15 år kan göra en egen ansökan. Vid ansökan om stöd inleds utredning direkt och ni får träffa en socialsekreterare för att prata vidare om vi kan bistå med insats till er familj.
Socialsekreteraren som utreder barnets situation, och följer upp eventuella insatser, har sekretess. Det innebär att all information som kommer fram under utredningens gång inte förs vidare till någon obehörig. För att information ska kunna lämnas ut krävs vårdnadshavarnas och barnets samtycke. Däremot kan socialtjänsten, om det bedöms nödvändigt, inhämta information om barnets situation från exempelvis förskolan eller skolan. Detta sker i möjligaste mån med samtycke från vårdnadshavare.
Om du misstänker att ett barn utsätts för brott/övergrepp (exempelvis fysisk, psykiskt eller sexuellt våld) eller på annat sätt far illa ska du anmäla det till socialtjänsten. Socialtjänsten agerar vidare utifrån anmälan. Vi kan till exempel göra en polisanmälan och då kan ärendet gå vidare till Barnahus.
På Barnahus Skaraborg finns specialister från de samverkande myndigheterna; åklagare, socialsekreterare, polis och läkare. Förhören hålls i en trygg och barnvänlig miljö. I anslutning till förhörsrummet finns ett medhörningsrum där åklagare, utredare och ombud förutom att lyssna på förhöret också kan ställa frågor. Detta gör att barnet inte behöver upprepa sin berättelse i onödan.
Barnahus Skaraborg är ett samarbete mellan Skaraborgs 15 kommuner, Västar Götalandsregionen, polis och åklagare. Verksamheten är bemannad av tre samordnare, två socialsekreterare och en polis.
Hemgatan 10
Gullspång
Måndag–torsdag klockan: 08.00–16.30
Fredag klockan: 08.00–16.00